Sitter och förbannar mig själv för att jag inte kan ta ett beslut snabbt och enkelt och sen hålla mig till det, nu är jag tveksam igen och velar.
Hur ska jag göra med allt? Nu är det ändå försent att läsa ikapp, har i princip missat ett halvår.. Och jag vill ju inte vara kvar här i 1,5 år till, that's for sure..
Men jag känner mig så besviken på mig själv! Andra fixar ju det här så varför inte jag?
Hade säkert kunnat klara det, det är ju bara att plugga.. Men lusten och drivet finns inte här längre.. Vill ha förändring och göra något nytt, utvecklas och känna mig behövd.

Sa ju att jag aldrig någonsin skulle gå tillbaka till jobbet, men ibland ger man upp så lätt.. Man intalar sig att man trivs hyffsat, kommunikationen funkar och man kan allt.. Och det är ju sant, men jag vill så mycket mer.
Nästan alla unga och härliga människor som man är vän med har försvunnit. Och jag vill ju vara någonstans där jag verkligen känner mig behövd, där jag kan utvecklas och hjälpa till att utveckla verksamheten, driva lite och känna att jag tar ansvar.

Jag vet ju vad jag vill egentligen, och det är ju inte att sitta på ett kontor ändå. Jag trivs så bra med att jobba med kunder och ha den mänskliga kontakten varje dag.. Sen jobbar jag mig gärna upp och driver en dag mitt egna, men just nu känner jag inte tillräckligt med driv för att plugga till det.. Funderar på att kolla på om det går att läsa något management på distans, så man kan jobba samtidigt. Inte lika intensivt och på samma sätt som på högskola. För jag tycker att det är ganska kul att läsa dom här grejjerna, jag orkar och fixar bara inte att göra det på det här sättet.

Och där har jag väll egentligen mitt svar.. Jag vill ju inte.
Ibland behöver man inse att det inte är dumt att "ge upp", fast jag känner väll inte riktigt att det är det jag gör. Söker mig den vägen som känns bra för mig.. Kommer komma fram till målet tillslut ändå, det vet jag. Jag har driv så det räcker och blir över.

Oops, va långt det blev, men det är så jag funkar. Har tusen tankar i huvudet och mår skit, då måste jag skriva av mig för att komma fram till vad jag verkligen vill och sen om någon annan läser det här bryr jag mig inte så mycket om..