Im still alive..
Men bara nästan..
Har varit helt väck det senaste.. Undvek bloggen efter förra helgen eftersom man hade varit en fetis o tryckt i sig massa god mat.. Och under veckan va jag helt slut när jag kom hem från VFUn.. Nu är den tyvärr slut, men tur är väll det eftersom jag fortfarande inte kan gå runt ordentligt..
Opererades ju i fredags, är grymt mör.. Trodde inte det skulle vara så illa som det var, men det borde jag iof insett under operationen, dom är verkligen inte varsama om en asså..
Jag opererades bara med lokalbedövning eftersom dom bara skulle gå in o sy fast mina ärr ordentligt i bröstvecket.. Hatar ju lokalbedövning o visste att det skulle vara illa, men efter att fått ca 10 sprutor i vardera bröst så kände jag mig inte så tuff längre.. Sen började dom med det högra och när dom sydde längst ner (man syr fast vävnaden så långt ner som möjligt, dvs nästan nere i revbenen) så hade lokalbedövningen inte riktigt nått så långt, så då blev det några stick till i det öppna såret, not so nice.. Så för att vara på den säkra sidan så stack dom extra djupt i vänster bröst sen o ett av sticken skrapade mot revbenet o det, det gjorde ont..
Hade fått ett pappers grejj över brösten o så så att jag inte skulle se, men dom tände aldrig operations lamporna i taket så starkt och det är ju speglar i dom, så jag låg o kunde inte låta bli att titta nästan hela operationen.. Haha, dum idé eftersom det fick det att göra ondare..
Men det absolut värsta va när dom hade sytt ihop allt o jag trodde allt va över, då la dom ca 5 stick till med lokalbedövning i varje bröst som skulle verka resten utav dagen, o det va nog bland det värsta jag varit med om..
Efteråt va det ganska lugnt, fick lite fika av en sköterska, satt o snackade lite med henne om min Iphone, ringde Peter o bad honom komma o hämta mig o hoppade i mina kläder.. Sen följde jag med honom en tur till systemet o sen till Chilli, kan ju meddela att här verkade lokalbedövningen fortfarande väldigt bra.. Sen åkte vi hem o jag la mig för att vila ett tag o vaknade efter någon timma o den välbekanta smärtan va tillbaka..
Det känns verkligen som om någon har brutit alla revbenen på dig.. En sån fruktansvärd smärta, + att jag inte kan gå rakt så min rygg är ju åt tjotaheiti nu.. Satt bara o lipade som en liten flicka.. Men efter 1 fin tablett, tror den hette Panocod lr nått sånt o 2 alvedon så va jag ok, så länge jag satt helt still.. En taskig förkyldning hade jag ju dragit på mig innan oxå så varje gång jag hostade har det kännts som om stygnen gått upp..
Idag har det varit helt ok, har rört på mig lite för mycket känner jag för nu stramar det som fasen.. Men ska alldeles strax ta mig några alvedon o lägga mig o sova.. Imån ska jag försöka mig på att tvätta håret, för nu är det så fett att man mår illa av sin egen spegelbild..
Det enda som är jobbigt med att inte ha lika ont är att kroppen tillåter mig att hosta och jag slutar aldrig, igår va jag vaken till 4 innan jag kunde sluta hosta.. Men ska ge det ett försök..
Världens längsta blogg inlägg, men jag lever iaf o det är ju huvudsaken :)
Återkommer ju kanske med nått vettigt imån.. Puss ♥
Har varit helt väck det senaste.. Undvek bloggen efter förra helgen eftersom man hade varit en fetis o tryckt i sig massa god mat.. Och under veckan va jag helt slut när jag kom hem från VFUn.. Nu är den tyvärr slut, men tur är väll det eftersom jag fortfarande inte kan gå runt ordentligt..
Opererades ju i fredags, är grymt mör.. Trodde inte det skulle vara så illa som det var, men det borde jag iof insett under operationen, dom är verkligen inte varsama om en asså..
Jag opererades bara med lokalbedövning eftersom dom bara skulle gå in o sy fast mina ärr ordentligt i bröstvecket.. Hatar ju lokalbedövning o visste att det skulle vara illa, men efter att fått ca 10 sprutor i vardera bröst så kände jag mig inte så tuff längre.. Sen började dom med det högra och när dom sydde längst ner (man syr fast vävnaden så långt ner som möjligt, dvs nästan nere i revbenen) så hade lokalbedövningen inte riktigt nått så långt, så då blev det några stick till i det öppna såret, not so nice.. Så för att vara på den säkra sidan så stack dom extra djupt i vänster bröst sen o ett av sticken skrapade mot revbenet o det, det gjorde ont..
Hade fått ett pappers grejj över brösten o så så att jag inte skulle se, men dom tände aldrig operations lamporna i taket så starkt och det är ju speglar i dom, så jag låg o kunde inte låta bli att titta nästan hela operationen.. Haha, dum idé eftersom det fick det att göra ondare..
Men det absolut värsta va när dom hade sytt ihop allt o jag trodde allt va över, då la dom ca 5 stick till med lokalbedövning i varje bröst som skulle verka resten utav dagen, o det va nog bland det värsta jag varit med om..
Efteråt va det ganska lugnt, fick lite fika av en sköterska, satt o snackade lite med henne om min Iphone, ringde Peter o bad honom komma o hämta mig o hoppade i mina kläder.. Sen följde jag med honom en tur till systemet o sen till Chilli, kan ju meddela att här verkade lokalbedövningen fortfarande väldigt bra.. Sen åkte vi hem o jag la mig för att vila ett tag o vaknade efter någon timma o den välbekanta smärtan va tillbaka..
Det känns verkligen som om någon har brutit alla revbenen på dig.. En sån fruktansvärd smärta, + att jag inte kan gå rakt så min rygg är ju åt tjotaheiti nu.. Satt bara o lipade som en liten flicka.. Men efter 1 fin tablett, tror den hette Panocod lr nått sånt o 2 alvedon så va jag ok, så länge jag satt helt still.. En taskig förkyldning hade jag ju dragit på mig innan oxå så varje gång jag hostade har det kännts som om stygnen gått upp..
Idag har det varit helt ok, har rört på mig lite för mycket känner jag för nu stramar det som fasen.. Men ska alldeles strax ta mig några alvedon o lägga mig o sova.. Imån ska jag försöka mig på att tvätta håret, för nu är det så fett att man mår illa av sin egen spegelbild..
Det enda som är jobbigt med att inte ha lika ont är att kroppen tillåter mig att hosta och jag slutar aldrig, igår va jag vaken till 4 innan jag kunde sluta hosta.. Men ska ge det ett försök..
Världens längsta blogg inlägg, men jag lever iaf o det är ju huvudsaken :)
Återkommer ju kanske med nått vettigt imån.. Puss ♥